År 2018 tar vi ytterligare ett kliv mot att digitalisera och effektivisera hanteringen av papperskvitton.

År 2018 tar vi (företag, handeln, konsumenten) ytterligare ett kliv mot att digitalisera och effektivisera hanteringen av papperskvitton.

Våra grannländer Finland och Estland har drivit frågorna runt digitalisering och effektivisering av kvittohantering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och vi har därför som ledande innovatör varit involverade i dialoger och diskussioner under flera flera år. Både med Finansdepartementet i Finland och på regeringsnivå i Estland.

I Sverige har vi förundrats över den långsamma utvecklingen. Trots att samtliga intressenter konstaterat att alla är vinnare, så handlar det om att förändra beteenden. Något som man sällan påverkar om inte behovet till förändring är ”ett måste”.

Ta till exempel den nya regeln runt hanteringen av plastkassar som infördes under mitten av förra året.  Med de nya reglerna har handlarna en informationsplikt om plastbärkassarnas miljöpåverkan. Handlarna måste således informera och uppmuntra kunderna till ett annat beteende. Många handlare har valt att ta betalt för påsarna vilket leder till att kunderna säger nej tack till att ta en plastpåse i allt större utsträckning. I fallet med plastkassarna kom ”måste förändringen” från EU som beslutat att alla medlemsstater skall minska förbrukningen av plastbärkassar.  

1,3 miljarder plastbärkassar

Användningen av plastkassar har en hög påverkan på miljön bara i Sverige använder vi varje år uppemot ¹1,3 miljarder plastbärkassar.

1,7 miljarder papperskvitton

Om vi jämför den siffran med användningen och miljöpåverkan av papperskvitton så skrivs det ut årligen ca ²1,7 miljarder kvitton i Sverige, det visar siffror från svensk handel. Det motsvara ungefär 60 000 träd.

Vinsten med digitala kvitton sträcker sig långt bortom miljöpåverkan. Hanteringen av papperskvitton är nämligen en kostsam, krånglig och tidskrävande process för både företag, anställda, handlare och konsumenter.

Så i fallet med digitalisera papperskvitton, vad är det som driver förändringen? Vad är ”måstet” som gör att vi förändrar vårt beteende när det gäller papperskvitton?

Det är en rad initiativ och yttre faktorer som sammantaget leder till ett ”måste” och som vi tror kommer skapa möjlighet till förändring under 2018.

  • Framtagning av en elektronisk kvittostandard leds av Rådet för betal- och kassasystem.  
  • Staten initierar samarbeten om digital kvittohantering.  
  • Mobila och Molnbaserade betallösningar växer snabbt i antal.
  • Köpupplevelsen i butik med upplevelsen online smälter samman och anpassade till omni-channel.
  • Mobila kassor (PoS), där personalen tar emot betalningar på butiksgolvet.
  • Köp som genomförs med mobila tillämpningar kommer ha lojalitet- och mervärdestjänster integrerat.
  • Företag, Redovisningskonsulter och Lönecentrum ställer högre krav på digital hantering av utlägg och reseräkning.  
  • Ny teknik driver på utvecklingen, såsom Artificial Intelligence / Machine Learning (AI/ML) och molnbaserade tjänster.
  • Externa och interna krav på att digitalisera verksamheten och nå globala miljömål för hållbar utveckling.

Vår förhoppning är att;

  • konsumenter och anställda ställer högre krav på en enklare, snabbare, smartare och framförallt roligare upplevelse av hanteringen av kvitton.
  • att företag ställer krav på Skatteverket om att tillåta arkivering av digitala kopior av de papperskvitton som ändå skrivs ut precis som det redan fungerar i Finland, Danmark och Norge.
  • att teknikleverantörer går samman, för att erbjuda den bästa möjliga upplevelsen för alla intressenter.

Vi på Companyexpense och Findity tror att digitaliseringen av all data relaterad till enskilda inköp har ett enormt värde som bara kommer att öka i framtiden, och vill skapa nya möjligheter för att göra den mer effektiv, innovativ och tillfredsställande i alla led, från företag till handel och konsument.

Want to join us?

Leave a Reply